Tillbaka i Istanbul och lite till
Morgon i Istanbul. Med fem fantastiska damer fick jag i några dagar återse Istanbul.
Granatäppeltider. För några få slantar kunde man få färskpressad granatäppeljuice. Surt men säkert mycket nyttigt. Framför allt en fröjd för ögat.
Jag vet inte riktigt vad det är som gör Istanbul så lockande för mig. Det ligger i tid mycket närmare än man tror. Bara 3,5 timmar bort med flyg men ändå så annorlunda. Så österländskt.
Jag har lånat "Tusen och en natt" på biblioteket. Inspirerad av besöket i Topkapipalatset.
Bilden tagen genom fönsterglas och med dåligt ljus. Men ser ni kurbitsarna? Man fattar att allt hänger ihop på något sätt. Var det kanske detta som vikingarna såg när de besökte Micklagård?
Detta är sängen som sultanen rullade runt i med alla sina haremsdamer.
Allt kakel och alla mattors mönster är fulla av blommor och blader men inga människor. Ibland är det så här modernt trots att det skapades på 1400-talet.
Vi bodde på samma hotell som jag bodde på förra året. Rekomenderas kanske mest för sitt läge nästan runt hörnet av de stora sevärdheterna. Går lätt att boka på nätet och är billigt och prisvärt.
Inte heller denna gång lyckades jag äta på restaurangen Sernic som jag blivit rekomenderad. Man måste boka bord någon dag i förväg.
September är en bra månad att turista i Istanbul. Svensk sommarvärme men en himla massa turister att trängas med förstås.
På en restaurang under bron över "Gyllene Hornet" med utsikt över en annan bro som går över Bosporen. Ovanför oss stod fiskare och en hämtade upp vatten till sin fångst i denna plasthink.
En båttur på Bosporen. Lite gungigt men härligt ändå. Här syns Dolmbacepalatset.
Bosporen är farleden mellan Svarta havet och Marmarasjön och skiljer Europa från Asien. På bilden Europafästningen som byggdes på 1400-talet. Den ser ut som en sagoborg.
Besöket på den Egyptiska bazaren var en upplevelse. Egentligen en kryddbazar men det fanns förstås annat.
Turkisk konfekt (Turkish Delight), något att älska eller hata. Jag älskar.
Sjalar och kuddar och allt vill man ta med hem.
Hagia Sofia. Kyrkan som blev moské som sen blev museum. Byggdes på 500-talet och står trots oräkneliga krig och jordbävningar stadigt än idag. Tänk, som A sa vad gjorde vi i Sverige på 500-talet.
En liten Kisse som verkade bo i ett stort träd.
Hemma igen och på kurs på Karsbo Gård. Jag fick låna Rodi.
Fick lära mig att göra hästen följsam och arbeta på rätt sätt.
Men roligast är att tölta. Rodi är 23 år gammal och en bra läromästare för mig.
En söndag på bio med barnen i vicenternas Avesta är inte fel det heller. Vi såg "Hypnotisören".